Som ni kanske förstått är mina grannar, ja, jag skulle faktiskt säga tokiga, som slänger så fina grejer i grovsoporna. Särskilt provocerad blir jag av att Stadsmissionen bara ligger tre minuters promenad härifrån. Men inget ont som inte har något gott med sig, jag har fått ett mission och det är att rädda det som räddas kan.
Som tex blomlådorna på balkongen. Hade inte valt dem själv, men under all grönska (i mina drömmar, har aldrig lyckats med att få dem försvinna under växtligheten) fyller de sin funktion.
Eller den här gamla stolen, där inte en spik finns.
Och se bara hur rumpvänlig den är. Har ingen aning om årtal eller var ifrån den kommer, skulle bli jätteglad om någon vet och vill berätta!
Den gamla spegel, vars ram var lite skavd och nött, men ack så fin.
Mest nöjd är jag ändå över de två sängborden i string. Tänk om den som slängde dessa visste att de tar 300 spänn stycket i butiken längre upp på gatan?
Undrar vad nästa fynd kan bli, hoppas på en schyst förvaring av blöjor.
/Karin
